Q: Vad är A-CRA ?
A: A-CRA är ett evidensbaserat behandlingsprogram för ungdomar och unga vuxna med missbruksproblem som också engagerar vårdnadshavaren. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna mellan 13-24 år med missbruksproblem och med eller utan samsjukilighet. Programmet rekommenderas i Socialstyrelsen riktlinjer. A-CRA bygger på KBT och motiverande samtal.
Q: Vad är A-CRA behandling?
A: A-CRA behandling är missbruksvård för ungdomar som genomförs i enlighet med A-CRA programmet. Oftast sker denna behandling i öppenvård men man kan också använda programmet på behandlingshem. Vissa kommuner erbjuder A-CRA behandling för ungdomar med alkohol- och drogproblem. Men det finns också privata vårdgivare som erbjuder denna behandlingsform.
Q: Vad är CRA ?
A: Community Reinforcement Approach är ett evidensbaserat behandlingsprogram som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer. Programmet skapades av en amerikansk forskargrupp på 1970-talet och har använts i Sverige sedan 1990-talet. Programmet är manualbaserat.
Q: Vad är ACC?
A: ACC är ett evidensbaserat intensivt eftervårdsprogram som utformats av samma forskare som skapat A-CRA. ACC rekommenderas också i Socialstyrelsen riktlinjer. ACC kan också användas för klienter som behöver en mer intensiv öppenvårdsinsats där man genomför sessioner flera gånger i veckan i klientens hem. ACC kan beskrivas som en kombination av A-CRA och case management. ACC-manualen finns nu översatt till svenska och du kan beställa den under fliken material.
Q: Vad är CRAFT?
A: CRAFT är det tredje programmet som skapats av samma forskargrupp. CRAFT riktar sig till anhöriga och har som målsättning att den anhörige ska öka sitt psykiska välmående samtidigt som man lär sig hur man kan motivera sin närstående till behandling. CRAFT är också evidensbaserat och rekommenderas också i Socialstyrelsens riktlinjer. Om du vill utbilda dig i metoden rekommenderar jag Carina Bång som är expert på anhörigfrågan och som introducerade programmet i Sverige. Hon är den enda som är certifierad handledare i metoden. Du kan läsa mer om CRAFT och anmäla dig till kurser här.
Q: Vad är skillnaden mellan A-CRA och CRA?
A: A-CRA utvecklades ur CRA i slutet av 1990-talet. Båda programmen är manualbaserade och bygger på ett antal procedurer. Antalet sådana är dock flera i A-CRA och programmet längre eftersom vi också involverar vårdnadshavaren i behandlingsprogrammet. Vårdnadshavaren får två separata träffar med behandlaren och sedan träffas ungdomen och vårdnadshavare vid två gemensamma träffar. I ACRA Sveriges grundkurser får du utbildning i både A-CRA och CRA samtidigt och du får lära dig de två A-CRA specifika procedurerna som krävs för att bli certifierad i A-CRA.
Q: Vilken manual ska jag välja?
Både A-CRA och CRA är manualbaserade program. Det betyder att det finns starkt forskningsstöd för att metoden fungerar om den används i enlighet med manualen. Under många år fanns det inga officiella svenska manualer så vi behandlare fick ta fram våra egna material. Men sedan 2018 finns det första första gången en officiell och evidensbaserad manual för A-CRA och CRA. Den är översatt och bearbetad av Izilearningbydoing och beskriver alla procedurerna i programmet och hur de ska genomföras. Eftersom alla CRA-procedurerna ingår i ungdomsprogrammet så bör man använda den här manualen även om man mest träffar vuxna. Den här manualen är också den första officiella manualen på svenska sedan programmen introducerades i Sverige och den innehåller en mängd nyheter och uppdateringar. Du kan beställa den nya manualen här.
Q: Vilken utbildningsarrangör ska jag välja?
A: Det finns flera olika organisationer som erbjuder utbildning i A-CRA och CRA i Sverige. Viktigt att tänka på när du väljer utbildningsarrangör är att kontrollera att utbildaren är certifierad terapeut i något av programmen och att man använder den officiella manualen som getts ut av Chestnut Health Systems. A-CRA och CRA är manualbaserade program med god evidens och det är därför viktigt att få utbildning i det korrekta användningssättet.
Du kan också läsa på Socialstyrelsens hemsida om deras rekommendationer för utbildning i metoderna.
Q: Hur anmäler man sig till A-CRA utbildning hos ACRA Sverige?
A: Via detta formulär som finns på sidan kurser.
Q: Vad är målsättningen med A-CRA och CRA?
A: Målsättningen med A-CRA och CRA är att skapa en god allians, att klienten ska uppnå stabil nykterhet, att utöka den drogfria beteenderepertoaren och att relationerna och kommunikationen inom familjen och vänskapskretsen ska förbättras.
Q: Kan A-CRA och CRA användas på behandlingshem?
A: A-CRA kan användas både på behandlingshem och inom öppenvård. På behandlingshem används programmet i kombination med andra (A)CRA förenliga metoder och program. Eftersom programmen bygger klassisk inlärningspsykologi så är KBT-baserade insatser de mest passande.
Q: Vad är åldersgränsen för A-CRA?
A: A-CRA rekommenderas för ungdomar och unga vuxna. Det finns studier som visar positiv effekt på klienter mellan 13-24 år. Eftersom det bygger på att förstärka ungdomarnas egna positiva livsval får behandlaren göra en bedömning i varje enskilt fall om programmet är lämpligt. När man jobbar med unga vuxna kan man involvera partnern i behandlingen istället för, eller tillsammans med vårdnadshavaren.
Q: Kan (A)CRA användas när det finns samsjuklighet och NPF?
A: Det finns stark evidens för att använda (A)CRA för klienter med samsjuklighet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genomförda studier visar att klienter med samsjuklighet är lika nöjda och slutför programmet i samma utsträckning som kontrollgruppen. I vissa studier uppvisar klienterna med samsjuklighet bättre behandlingsresultat jämfört med kontrollgruppen. En av huvudförklaringarna till detta är att vi jobbar så mycket med social färdighetsträning i (A)CRA vilket kan vara speciellt avgörande för denna målgrupp.
Q: Hur blir man certifierad i A-CRA och CRA?
A: För att bli certifierad i A-CRA och CRA krävs en kodningsprocess där en en speciellt utbildad kodare lyssnar på inspelade samtal och bedömer kvalitén i samtalen. ACRA Sverige erbjuder både certifiering och kodning i A-CRA och CRA samt metodhandledning för grupper och enskilda.
Q: Är A-CRA, ACC och CRA evidensbaserade`
A: Ja. Det finns starkt forskningsstöd för alla tre metoderna och de finns därför med i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruksvård. Du kan läsa mer om detta på Socialstyrelsens metodguide. Där hittar du också länken till riktlinjerna där man kan hittat en mängd forskningsreferenser. Det som saknas är svensk forskning men det pågår just nu ett par mindre studier som fokuserar på A-CRA.
Du kan också läsa mer om forskning på de tre programmen på Chestnuts hemsida. Chestnut är den organisation som skapat den nya manualen och där pågår ständigt forskningsprojekt och studier framförallt på A-CRA.
Q: Kan man kombinera CRA och 12 stegsprogrammet?
Det här kan vara en känslig fråga för viss behandlare. Så här tänker jag kosta på mig att vara en smula personlig. Och innan jag börjar skriva om detta så vill jag berätta att jag själv är chef på en beroendemottagning där vi erbjuder både 12 stegsbehandling i grupp och enskilt samt CRA (bara enskilt). Så det här en fråga som är högst relevant i min kliniska vardag.
CRA är utformat som en avgränsad behandlingsinsats med en början och ett slut. För att bli godkänd i en certifieringsprocess krävs det att man i första träffen informerar om att programmet är tidsbegränsat.
Den generella rekommendationen är att aldrig blanda CRA med andra behandlingsprogram. Denna rekommendation gäller för övrigt inte bara CRA. Den gäller alla behandlingsprogram,
Programmet är manualbaserat och vi förväntas att genomföra det i enlighet med manualen. Lämnar vi manualen så lämnar vi också evidensen. Blandar vi in andra element eller tar bort delar av programmet kan vi inte förvänta oss att det fungerar.
Flera av stegen i 12 stegsprogrammet är, åtminstone i min värld, knepiga att förena med den teoretiska grunden och filosofin i CRA. CRA bygger på KBT där vi jobbar med att stärka klientens sociala nätverk och de unika förstärkare som finns. Vi jobbar framåtriktat redan från första träffen då klienten får formulera sina egna behandlingsmål och vi ägnar mycket lite tid åt det som redan hänt och vi fokuserar istället på klientens styrkor och önskningar inför framtiden.
I 12 stegsprogrammet är bearbetandet av det som redan skett och de skador som beroendet gett upphov till i centrum. Mycket tid ägnas åt gottgörelse och en personlig inventering av de saker som vi gjort fel. Jag har svårt att se hur detta skulle kunna kombineras med CRA i en och samma behandlingsinsats. Det är en stor skillnad på hur vi ser på klientens som sin egen förändringsagent och hur förändringsprocessen ska ske i de två olika programmen. Jag ser en utmaning i hur klienten ska kunna få dessa två olika synsätt att gå ihop i en strukturerad behandling.
Att gå på AA/NA-möten som en del i arbetet att utöka sin drogfria repertoar en sak, det är något som klienten väljer att göra på sin fritid och det fungerar väl. Men att få ta del av dessa två synsätt samtidigt i samma behandling, det ser jag som en utmaning. Tittar man exempel på steg 10-12 så resonerar jag så här:
I Steg 10 jobbar vi med en personlig inventering och erkänna när vi har fel. I Steg 11 och 12 är det fokus på det andliga. Dessa är inte speciellt förenliga med CRA:s innehålll och förhållningssätt som jag ser det där vi fokuserar på klienten förstärkare och jobbar framåtriktat.
Båda metoderna är fantastiska behandlingsmetoder och hjälper många patienter. Men generellt sätt så är min rekommendation att inte blanda dem i samma insats. Denna inställning kan vi också hitta i forskningsstödet för CRA.
Foto: Mike Wilsone